Vecka 25 - 15 veckor kvar

Vecka 24

Det rullar på! Nu är jag inne i något slags "flow" där allt bara går fort framåt. Betar av uppgift efter uppgift och försöker få så mycket som möjligt klart. Det är bara trots allt 2 veckor kvar av terminen och sen är det sommar! Med magen rullar det också på, den växer fort och det märker jag på grund av att mudden på mina preggobyxor inte sitter lika högt upp längre. Killen där inne rör också på sig allt mer och jag känner att han blir starkare. Han håller mig vaken senare på kvällarna, men det är väl bara att vänja sig vid att det är han som styr och kommer att göra det ett tag framöver. Jag har dessutom läst att om han skulle få för sig att komma ut redan nu(!?!?!?!?!) så finns det en chans att han kan överleva. Men jag hoppas på att han håller sig inne ett tag till, så han blir färdigbakad!

Gravid vecka 23

Tänkte uppdatera bloggen med lite info om graviditeten och allt som har med det att göra. Tänkte berätta hur jag upplevt den, vad som är jobbigt/bra osv. (Behöver helt enkelt skriva av mig lite) Just nu så är vi i vecka 23 och över halva tiden har alltså passerat. Tiden går så fort och jag inser att det faktiskt inte alls är länge kvar nu. Jag har gjort en liten checklista av vad jag känner är viktigt att prioritera inför bebisens ankomst. På den listan finns bland annat skolan, att jag ska göra klart t.o.m. år 3. Sedan såklart fixa så att lägenheten ska vara anpassad för en liten bebis med säng, skötbord, vagn, babyskydd och allt som hör till. Jag vill också fixa så att lägenheten i sig är perfekt, jag ska exempelvis rensa i förråd och fixa och dona. Våra kissar är ju faktiskt också en del av familjen, hur fjantigt det än låter men för att det ska bli bäst för alla så ska vi förbereda dom på bäbis också så gott det går. Vi kommer exempelvis inte låta dom vara i sovrummet så vi ska vänja bort det redan nu. Vi har också vaccinerat Agnes och steriliserat hon samt avmaskat båda kissarna igen för att vara på den säkra sidan. Nils är ju redan kastrerad så det är lugnt, han ska dock också få sin andra vaccination snart då det var tre år sedan sist. Visar det sig att det inte skulle fungera med Nils och Agnes + bebis så har vi nära och kära som kan ge kissarna nya hem, men det hoppas vi på att det inte behövs. Jag måste säga att utifrån mig själv så känns det som att jag har haft en väldigt bra graviditet, det tackar jag för. Visst, jag har mått illa och vissa dagar har jag spytt och fått tvinga i mig mat för att fungera. Jag har varigt trött och inte orkat träna. Jag har haft humörsvängningar, jag har nu börjat få ont i ryggen och.. jag har kissat på mig när jag har nyst! Nu kanske det låter som en jobbig tid men det är faktiskt inte det. Kroppen och psyket orkar mer än vad man tror! Det jag faktiskt tycker är mest jobbigt med graviditeten är att man går upp i vikt, att kroppen växer och att det faktiskt syns på måttbandet. Det är inte kul, speciellt inte när man under en tid kämpat för att faktiskt gå ner i vikt och tappa centimeter på kroppen samt att bygga en hälsosam kropp. Jag hade faktiskt kommit en bra bit men nu är allt borta. Jag ser på vågen att varje vecka går vågen upp och inte ner och att inte få på sig eller kunna ha en stor del av sina vanliga kläder är piss. Det blir inte bättre av att utbudet på mammakläder är inom kategorin: tant, pryd, tråkig och omodern. Det är detta som i alla fall är piss med att vara gravid tycker jag. Men som jag sa tidigare så har jag i det stora hela upplevt graviditeten som bra och mysig. Det har mycket med att göra de personer som jag har kring mig, speciellt Pontus. Han är en guldklippa och utan honom så vet jag inte vad jag skulle tagit vägen. Familjen har också varit stöttande, som det ska vara och som det alltid varigt. Sedan de vänner som finns kring mig som VISAR att de bryr sig och att faktiskt vill vara en del av denna resa de är helt fantastiska. Man märker tydligt vilka som verkligen bryr sig och vilka som inte är något att ha kvar, det får bära eller brista helt enkelt, bollen är på deras planhalva. Puss och Kram till alla som bryr sig! En sak som jag faktiskt stör mig på sjukt mycket är de som lägger sig i och tror att de vet mest om bland annat min graviditet och mitt och Pontus kommande liv med bebis. Visst, tips och råd är guldvärt och uppskattas! Men, de som tror att de har stenkoll på hur jag mår, vad jag känner och hur vi bör handskas med graviditet och livet med bebis. Släng er i väggen!